Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Andas vi



Jag saknar vår morgon, dina händer och din hud. Hur du formar dina grader som att rummet inte fanns. Smält avståndet. Hud.
Jag andas himmel och sjukdom. Drömmer om havet och måsarna vi matar med skaldjursskal. Vintern börjar gå över och våren värker innan allt ska bli grönt.
Väntar du på mig? På mina svala händer och heta längtan? Tar du emot mig när allt det här är över, som förr? Mitt hjärta slår evigt i snäckorna. Du vet, de vi aldrig plockade i somras. Jag viskade dem hur mycket jag älskar dig och bad dem att låta det vara hemligt. Mellan oss. Som att du inte skulle veta. Du vet redan allt. Salta pärlor och du är en skattkista av tusen nätter och drömmar. Om. Då är jag där. Där. Mellan himmel och hav. Där evigheten sluter sig och öppnas. Jag älskar dina händer, hur de alltid hållit och rört mig.




Fri vers av Melona
Läst 89 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2021-03-07 15:20



Bookmark and Share


  ßluie
Fin. Innerlig om livet. Som om att gå bredvid. På strandpromenaden och lyssna. En sådan där text som Stina Ekblad skulle kunna läsa.
2021-03-09

  Bjarne Nordbö VIP
Innerligheten i dina ord syster. Mvg.
2021-03-08

  PPQ VIP
mycket vacker mycket stark
2021-03-08
  > Nästa text
< Föregående

Melona