


Fortsättn på en gammal text, vet inte var jag får allt ifrån eller vad jag menar med denna text, hade en konstig dröm, flåt om den är obegriplig men men.<br>
Det brinner i knutarnaJag är en man som känner mig tänd på det mesta här i livet och som vill ha många järn i mina eldar men mina tändstickor har tagit slut och jag äger bara ett slitet plån på den fuktiga asken.
Och trots det svaga skenet ifrån den jätte lika brasan som en gång brann i mitt inre, så känner jag mig bränd på en glöd som försvann för länge länge sen.
Och jag har bränt ner alla broar både bakom mig som framför mig och det pyr och ryker om mig och mina kläder där den eviga förbannade eldsläckaren dragit fram i sin förbannelse likt Satans följeslagare och högra hand.
Och jag är ett bränt barn som bor i en eldstad men blir hindrad i min sökan av en brandvägg där mitt brinnande intresse för nya idéer börjar att gå upp i rök.
Och jag sitter här bara i mörkret i min ensamhet med bena i kors ledsamhet i ögonen hopsjunken med hakan mot bröstet, i väntan på gråten som kan släcka eldar.
Och jag drömmer om att eldflugorna skall komma och visa mig vägen lysa upp vägen bort om hettan innan dagen gör sig påmind för då är jag kanske förlorad i ett hav av eld.
Men! då dagen gör sitt inträde med en stig av glödande eld som är gjord av renaste guld, och jag känner att jag fortfarande inte är död.
Så har jag fått ett nytt mål i livet en ny tänd glöd att sträva efter och som blir ett nytt löfte, ett nytt ordspråk att kämpa och stå för..
Och detta lyder..
Kvinnans sökan och längtan.. Blir mitt mål mot kärlek, behag och lycka..
Fri vers
av
Lasseman
![]() Läst 1551 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2010-02-21 21:07 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Lasseman ![]() |