Man dikter likna kan vid ostar
(nu en och annan säkert hostar…)
men ge dig nu till tåls ett slag
för fanken – hör nu på ett tag

Nog har du mjuka dikter sett
en del av dem har även svett…
det finns hos vissa en rondör
en ganska fadd, som liknar smör

hos andra har du sett en kant
som värnar orden – inte sant
och stundom har du mött en mur
och hoppat mot den, blivit sur…

men du har även hittat kräm
med bildning ganska angenäm
du likaledes funnit ord
så spröda att du tänkt på mord…

men vissa lyser med en glans
du aldrig sett, ej någonstans
då drabbas du av glädje ny
och smaskar i dig Port Salut…

Ånej, jag parar ingen dikt
med ost… befängt! ger tanken gikt!
men strax i arla morgonstund
min macka säkert för till mund…