Jag vet exakt när det hände
när det emellan oss tände
det var när du sände:

Roligheter, som lockade oss till skratt
så en av våra första dagar tillsammans, ja natt
ihop den blev lång
och vi kom hem på morgonen klockan fem
mötte tidningsbudet, som sa: -Va´ är ni på väg ut?
-Oh nej på väg hem, först nu är festen slut...

I 33 nästan år har vi känt varandra
med dig är det ljuvligt gott att vandra
för du får till upplyftande tokerier, som inga andra!

Alla motgångar, som du drabbas av, dem vrider du om
till fördel för något man kan ha nytta av i nästa trav
så när jag gnäller på sånt, säger du,
se dem, som ett sorts plåster för nästa skoskav...

Och du skickar till oss
var dag uppmuntrade bloss
Hans Lindströms teckningar med underfundigt skriveri
utan dig undrar jag hur vårt liv skulle bli
kanske, som ett övertomt skafferi...

Och du Hans har fått oss att fatta
med motgångar skall man sig inte befatta
åt dem är det bara att skratta
och ta dem i kragen och sen på direkten dem natta!