Finns gånger jag är oerhört knepig.
Jag bråkar om onödiga saker, skriker och beter mig illa.
Att prata med mig en dålig dag gör man helst inte, inte heller frågar fel fråga.
Jag är knepig, jag är svår att leva med.
Det finns ju vissa dagar då jag hatar att vara jag.
Jag är tjejig och gnällig, tycker om att vara lat.
Kan prata om mig själv i timmar och faktiskt uppskatta det.
Vill helst ha nya saker hela tiden, dyra även om jag inte har råd.
Tycker om att ta bilen även om det går snabbare att åka buss.
Jag gillar att påpeka andras fel, och skäms sällan över mina uttalanden.
Att säga att jag har fel ska du se upp med men jag kommer aldrig bli våldsam.
Jag tycker om mat, bara om det är sånt jag gillar.
Gör som jag vill och säger så kommer du undan ett bråk.
Detta är i och för sig bara om du har tur.
Jag är inte perfekt och gillar inte min spegelbild.
Det spelar ingen roll för jag har intalat mig att jag är snyggast i världen och ingen ska nedvärdera mig.
Tycker om att skrika, vara otrevlig och oförskämd.
Det är då ni ger mig uppmärksamhet.

Miss knepig är ingen någon vill vara men är någon jag är.
Hon kommer krypandes när jag minst anar och ställer till med knas.
Jag skäms över henne när hon har härjat runt.
Hon dödar mig lite varje gång hon sårar någon jag älskar.
Miss Knepig kommer aldrig försvinna men har jag tur kommer hon sitta inlåst i mig så länge jag lever.