Till släktträffen skulle jag skaffa
en ny klänning... Men så igår så
såg jag: Skorna! Det blev ingen
klänning alls!

Skorna svarta, i cowboystil med brun klack,
sjutton vet vad den är gjord av men det
smäller när jag går. Nej det klapprar när
jag går. Häftigt! Tufft!

När klackarna smäller i asfalten kan
någon tro att här kommer det en viking
och så kommer det... Jajaja... What!
Huvudsaken är väl att det kommer nått...

Och det är en tre centimeter bred slejf över vristen
med 25-30 silverfärgade nitar. Ett runt silvrigt
spänne att spänna fast slejfen med!

Mitt bak är det en brun läderskoning i samma
färg som klackarna. På mina fötter sitter de,
som en handske! Guld!

Mina dottersöner, 17, 15 och 11 år kommer säkert
att tycka att jag har snyggast skor av alla. För där är
det väl dubbar, som gäller...