Vinterlandskapet utanför fönstret
glider förbi lagom fort,
kanske för fort
och varje meter hjulen rullar
blir avståndet längre från
cigarettdoft på smutsiga jeans,
mitt huvud i knäet,
kyssar på bar hud

jag är förvirrad igen
19 varv runt solen
och jag är redan rädd
vart nästa 19 kommer föra mig
redan nervös

känslan har rört mig igen
oundvikligt, dåraktigt
det kommer göra ont,
fjärilar i magen
kommer bli till stoft,
cyanid,
få mig att spricka

en medelålders man
sjunger i mina hörlurar,
tungt och mörkt
att kärlek är för dom,
dom som har tur
och jag undrar plötsligt
när det är vår,
bara vår tur.