Vita väggar målade med ångest
krymper mig för varje andetag
glasskärvorna från vasen du krossade
glittrar under mina ögonlock

det skaver, river
men jag säger ingenting

kristallsplitter bränner sig fast på min tunga
sprättar upp spår i min hud
men jag försvinner bort
in i min bubbla

isolerar ljudet, tänker

är det över?
är vi över?

det är aldrig över.
vi är aldrig någonsin över

men jag kan inte andas längre
väggarna tryckte ihop mina lungor