ligger i dödsstilla position
armar längs sidan
handflator upp
fötter isär


det är sent
spelar Thåström tyst
inte värt att väcka ungen ovanför
inte värt att väcka någon



"varför är du så tyst, anna"


luften bildar rökringar ovanför
stjärnorna syns utanför neddragna persienner
´


minns när han tog med mig upp på andra däck




det var stjärnklart den natten
nordsjön låg stilla
det var nog bara vi två i hela världen då



och dagen efter var allt borta
jag var borta
det är alltid så
vi delar stjärnor någon annanstans
med någon annan


men det är alltid



samma stjärnor