Uppför en landsväg
och ner i en å
dränkt av sorger, stjärnor och sår

Månen, mitt vittne
min dansade bror
blänk mig i silver
där sjögräset gror

Snäckskal, min kudde
Havsdyn, min säng
vagga mig stillsamt
på sjöhästars äng

Havskung och vittror
nu håller mig kär
min längtan i hjärtat
nu ej längre skär.