Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kvar i nått jag lämnat


De har gått över ett och ett halvt år sen du höll mig sist men trots det finns det stunder i min vardag då jag blundar och är tillbaka där igen.

Det finns en ihålig känsla i ett av alla våra hörn. Den brukar vila mot min rygg och andas i min takt. Vi brukar hålla varandra i handen varje gång vi möter dig, då ingen blick eller hälsning eller rörelse i världen tyder på någon saknad från din sida. Jag tappade bort mig i dig och det är väl bara att försöka hitta ut. Ibland vill jag inte vad jag tror så jag gräver ner mig i ett av dina blodkärl och täcker mig med ådror och muskler. Jag brukar ligga där tills du känner av mig. Tills du hostar och kliar och försöker bli av med mig.

Då brukar det ta slut, och jag passerar dig återigen i en tom korridor, utan minsta igenkännelse, och du tror att jag kommit över dig.




Fri vers av xtla
Läst 337 gånger
Publicerad 2010-03-28 20:48



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

xtla