Redan medlem?
Logga in
Jul i de glömdas hus (Trasdockan 1)
Sent på julaftonskvällen ryckte du plötsligt upp dig. För första gången på flera dagar kände jag din blick på mig och du höjde ögonbrynen som i en plötslig förvåning i att vi trots allt fortfarande var här. Därefter såg jag en rynka mellan ögonbrynen som visade att du insåg att det var något bekymmersamt med situationen. Sedan fick vi varsin varm korv med bröd. -Gris som gris sa du, och jag kunde inte annat än att hålla med dig.
Prosa
av
Lena Krantz
Läst 773 gånger och applåderad av 16 personer Utvald text Publicerad 2010-04-04 20:41
|
Nästa text
Föregående Lena Krantz |