Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ändrad




Mot slutet

 

Flammans dröm innan utslocknadet

då en lätt bris förväxlas med en smekning

Den för sin bila

så mjukt och tyst

genom ultravioletta

nackkotor

 

Vid första påseende utan att rubba

det värmens hologram som gäspar syrelöst

Dödande turbulens

kavlar kämpande

dis

till aska

 

Orange ögon ser tillbaka på livet som låga

på väg bort i nattens glömska

Snart skriver 

svart kol

ett epitafium

över bitterheten




Fri vers av Jan Simonsson
Läst 164 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-04-13 23:08



Bookmark and Share


  Milena Jesenska
Dock ett vackert slut. Tack.
2010-04-13
  > Nästa text
< Föregående

Jan Simonsson
Jan Simonsson

Mina favoriter
vunnen