

Redan medlem?
Logga in

Ändrad Mot slutet
Flammans dröm innan utslocknadet då en lätt bris förväxlas med en smekning Den för sin bila så mjukt och tyst genom ultravioletta nackkotor
Vid första påseende utan att rubba det värmens hologram som gäspar syrelöst Dödande turbulens kavlar kämpande dis till aska
Orange ögon ser tillbaka på livet som låga på väg bort i nattens glömska Snart skriver svart kol ett epitafium över bitterheten
Fri vers
av
Jan Simonsson
Läst 164 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2010-04-13 23:08 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Jan Simonsson
Senast publicerade
Växlingarna Förorten uppdaterad Förorten daterad Cykler Väntan Spår Att tappa masken Vinterhaiku ![]() |