Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
får en sonett röra sig om son 1


Var du då så rå, är du nu så nätt

Du alltför feg att slänga bort ditt hat?
de bojor bar du som du fått av mamma
är livet trist för dig och ständigt samma?
så sluta då med grovt och bittert tjat!

En träl i buren lider helt privat
ej väggen går att knacka på; anamma!
förstå att lågan vill nog aldrig flamma
du död förblir, om ej för eld parat

Att någon sparka dig på truten säg
sen vände din håg med varsamma händer
kamrat du fick som aldrig skändar dej.

Men muren bröt och skänkte många fränder
du såg dom aldrig förr och du sa Nej!
dom stal din dräkt med svarta vita ränder




Bunden vers (Sonett) av Lady Alassa
Läst 484 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-04-17 14:40



Bookmark and Share


  Caprice! VIP
Grrr! jag var tydligen lite väl jagisk - bort med 'jag' nummer ett i den första meningen.
2010-04-18

  Caprice! VIP
Ja, nu har jag även jag tjatat färdigt... ;-)
Och resultatet kan du vara stolt över. Jag gillar denna skarpt och slutet bjuder på en överraskande bild, som stannar kvar länge efteråt. Snyggt!
Nu väntar vi med spänning på nästa sonett med innehåll honnett.
2010-04-18

  stenen/ Yv Ericsson VIP
Räcker upp handen som tjatig..

Gud va bra denna var! Tack!

Svarta vita ränder...*fniss*
2010-04-17

  thyra VIP
Tur att jag inte är tjatig :)

En fin sonett med bra innehåll och fina rim!
2010-04-17
  > Nästa text
< Föregående

Lady Alassa
Lady Alassa