Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pånyttfödelse





På skälvande ben
stod hon och såg ut




det var midnatt och hon ville se
stan med alla ljus



hur länge sedan var det nu
hon låg i ambulansen som
med blåljuset på tog henne till sjukhuset




ingenting kom hon ihåg

idag hade hon försökt minnas
men nej
allt var dolt i mörker


hon hade legat med ögonen öppna
medan den ena slangen efter den andra
kopplades in



doktorn förberedde hennes barn
talade om som det var
att chanserna var små



älskade barn
tänkte hon nu där hon stod vid fönstret i sitt hem
hennes son som suttit där i flera timmar
försökt hålla hennes hand
få henne att lämna ett livstecken ifrån sig


var hon varit skulle hon aldrig få veta


sakta och försiktigt tog hon sig
tillbaka till sängen


hon hade fått lite nya ärr och skavanker
men vad betydde det
i jämförelse med att hon fick behålla livet

tyst viskade hon
vad vill du med mig älskade liv

hur skall jag kunna tacka

ge mig ett tecken

jag känner att det är en nådegåva jag fått
och kärleken som finns i en sådan gåva
är som brödet man bryter och delar med alla




Fri vers av Bim
Läst 949 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-04-23 02:00



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Visst är det så, och du skriver det så bra, tack Bim!
2010-05-08

  Lilla My* VIP
Den här Bim är tecknet! Att få dela dessa dina ord här är en omvälvande pånyttfödelse för oss alla och en oerhört viktig påminnelse om det sköra att ta vara på medan tid är! *Bokmärker absolut*
2010-04-26

  Rolfsdotter
Här sätter du ord på något...det äger sitt djup, en styrka, nödvändig...tack...
2010-04-23

  Anna*
Fin, stark och förtröstansfull♥
2010-04-23

  Johan Bergstjärna VIP
Härligt om gåvan livet!
2010-04-23
  > Nästa text
< Föregående

Bim