I en illa städad bostad
stryker jag med min hand
bort det gamla som ligger
i dagen

det jag fruktar att finna
det finns där likväl
som en bädd
begravd under jord

i ett blint kall av längtan
saknar jag dammen som tröst
i ett torftigt försök till gemenskap

för då sanningen tär
i en ostädad sfär
gör det ont
även då jag blundar.