Det förflutna hinner upp till sist.
Vare sig man vill eller inte, envist.
Det kan vara en förbannelse eller en gåva.
Jag kommer aldrig att glömma, det jag lova.
Även om jag åter och åter igen plågas av känslan,
av att svikit, har jag lärt mig, vara samvetsgrann;
Hur man förvaltar detta liv, vet jag i alla fall såpass,
att det man gör sist här i livet, är det som räknas.

Skriven 2010-05-07 | Kristian Lind © 1999-2010