Dina blåa ögon lyser som safirer i månens ljus. Ditt svarta hår flyger av vindens sus. Din skönhet slår mig med kraft och att lyssna på din röst gör mig alldeles matt. Med läppar röda som blod kysser du mig farväl och viskar i mitt öra såväl, att aldrig älska någon annan på denna jord och att alltid vara god. Jag vänder mig om för att gå, men stannar när jag hör ett skott, och tänker att livet ändå ä för kort. Närmsta klippa jag hoppa ifrån och tanken på dig slets mig ifrån.