Tid, ork och lust är något som saknats.

Dagarna börjar se lika dana ut, olika sms och ändrad meny av matintag är det ända som skiljer dagarna åt.

Varje dag börjar lika dant, avslutas med panik tablett, taskig sömn och fejkat leende.

Jag lyssnar men hör inte vad du säger, nickar men förstår inte. Vad vill du mig?

Tittar ut genom annan mans kropp, styr famlande lemmar, inget ter sig som det ska.

Uppdaterar världen ser att klockan flyttat sig framåt, sakta så sakta men ändock hinner jag inte med.

Tystnaden känns tung och trevande, bedövande känslor försöker säga något.

Ute är det kallt men på mitt rum är det tryggt, varmt och lugnt med inslag av ångest, svett och orakad pung.

Screw you! Jag är ett udda exemplar, 100% teater, ståfräs och brustna band.