Hej,
sa min vän.
Jag frågar inte om jag får stiga på.
Jag stiger på.

Vem är du?
frågade jag.

Jag heter Mörkret.
Du vet att jag kommer ibland.
Ibland förstår du inte varför.

Jag ser rakt igenom dig,
försöker inte att hjälpa,
men drar dig gärna nära.

Du tycker ju om famnar att falla in i.
Fall in i mig, om jag vill.
Jag sveper rocken om dig,
och drar dig ner i sängen.

Vi kan gå ut och gå.
Jag vet att du hade föredragit soluppgång,
men jag tar dig till solnedgång.
Jag låter intet ljus nudda vid ditt ansikte.
Bara min skugga får ligga över dig
tungt.