Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Alven och varulven.

Alven betraktade varulven med stora ögon och svalde hårt.Hon visste att det gällde att vara försiktig med den här sortens varelse.Minsta övertramp och hon skulle ligga sönderklöst på marken.En lätt vind lekte med hennes blonda hår och varulvens gula blick följde dess rörelser.Månen sänkte sina strålar över dem i den annars mörka skogen.Alyssa visste att det var lönlöst att försöka fly.Han skulle komma ifatt.På ryggen hängde korget med pilar men hon tänkte inte skjuta föränn det var absolut nödvändigt.Att ta ett liv var ingen lätt sak.Alla alver försökte hitta en utväg som inte involverade blod och död.De var för renhjärtade för att vilja bli mördare.Men ibland måste man försvara sig tänkte Alyssa allvarligt och bet sig lätt i läppen.Varulven lade sig ner och flåsade lätt.Kanske var han ofarlig?Hon hoppades det av hela sitt hjärta.Dess gula blick slöts och plötsligt exploderade ett mycket starkt ljus.När alven kunde se igen var varulven borta.I dess ställe låg en ung naken man.Hans långa korpsvarta hår räckte till rumpan.En lättad spred sig genom Alyssas kropp även fast han som odjur inte hade gjort utfall mot henne.Men det var onekligen lättare att kommunisera när han kunde tala tungomål och inte ylade eller morrade.
Wulf reste sig långsamt upp och skakade lätt på huvudet.Att omvandlas hade sina för och nackdelar.Att få huvudvärk och yrsel tillhörde definitivt till minus sidan.Med en lätt darrande hand drog han bort några hårslingor från ansiktet.
Sedan blickade han rätt in i alvens ögon.Hon flämtade till.Det gula rovdjursaktiga hade ersatts med en koboltblå färg.Vacker, ekade den mentala rösten.Ja,det kunde hon inte förneka."Vem är du?"frågade Wulf försiktigt för att inte förvärra dunkandet mot tinningarna."Mitt namn är Alyssa,"sade alven med en klingande musikalisk röst.Det var det vackraste hans öron någonsin hade hört."Själv går jag under namnet Wulf,"nickade den unge mannen och reste sig upp.Alyssa försökte att inte titta för mycket och rådnade.Då slog det honom att han inte hade en tråd på kroppen.Med ett snett leende letade han upp sina läderbyxor."Så är det att vara en varulv,sötnos.Vilken tur att jag inte är blyg iallafall.Det hade varit förödande."Alyssa rådnade ännu mer när hon hörde den retsamma rösten.Det här var riktigt pinsamt och hon önskade att hon kunde springa iväg.Men en inre stolthet hindrade henne."Jag är inte van vid nakna kroppar..Det är allt,varulv."Hennes röst var nu vass som äggen på en kniv och Wulf fann detta ännu mer roande.Det var inte varje dag man fick chansen att retas med en alvflicka.




Prosa (Novell) av Vampyrens hjärta
Läst 224 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-05-20 19:26



Bookmark and Share


  dead_prez
du skriver helt underbart
2010-05-20
  > Nästa text
< Föregående

Vampyrens hjärta
Vampyrens hjärta