Elden i spisen har slocknat.
Bredvid mej andas du tungt.
Omtumlad, lycklig men ängslig.
Hur kan du sova så lugnt?
Andas in, andas ut,
symfoni utan slut,
Andas ut, andas in,
kära älsklingen min.
Säg mej, hur kan du sova så lugnt?

Vårfloden flödar och rinner,
ömheten gör mej så öm.
Tänk om allt plötsligt försvinner,
allt bara slutar, en dröm.
Andas in, andas ut,
har ju blitt så förut.
Andas ut, andas in,
kära älsklingen min.
Tänk om allt bara slutar, en dröm.

Men ska jag drömma om kärlek,
så är det en sån som du,
som jag vill ha i den drömmen,
den som jag längtar till nu.
Andas in, andas ut,
utan början och slut.
Andas ut, andas in,
kära älsklingen min.
Du är allt som jag längtar till nu!

Tänd flera eldar i spisen,
så vi kan hoppas och tro.
Älska så gnistorna flyger.
Du är så härlig och go!
Andas in, andas ut,
i ett modigt beslut.
Andas ut, andas in,
kära älsklingen min,
För du är ju så härlig och go!