Mamma tittade på mig.
frågade vad är det Janne ?
Inget sa jag ,kände hur tårarna rann ner för kinderna.
Jag ville inte säga att pappa skulle dö.
Men jag tror han visste själv.
Det kom en doktor ,han tog mig till ett annat rum.
Du har väl förstått sa han ,jag nickade.
Hur lång tid frågade jag.
Från nu tills det är dags ,så ta vara på den tid ni får.
Är det Cancer fråga jag ,Doktorn nickade.

Så när Mamma sa till mig,
Du förstår väl vart jag är på väg !
Jag tittade på henne.
Jo jag förstår svarade jag.
Jag kände igen känslan,
Vi hade börjat samma resa.
En resa som bara har ett slut