Jag drömde om dig i natt.



Det var inte några bra drömmar, vänta med att klappa dig själv på axeln.


Jag drömde om allt du gjort
dumma och korkade saker.


Nu förtiden när jag drömmer om dig
tänker på dig

är det aldrig bra drömmar, bara dåliga.


Är det så det ska vara efter en lång tid tillsammans?



Nej!



Det är meningen att man ska minnas den galna underbara fantastiska erotiska kärleken.
Jag minns aldrig bra saker, bara dåliga.


Det är mycket jag aldrig sagt till dig om saker DU gjorde fel, inte bara jag som du nästan varje dag påpekade och skällde ut mig för.

Du ser inte vilken människa du var i vårt förhållande till slut.



Du är jävligt blind.



Jag sa aldrig något i slutet.
Jag orkade inte bråka som vi gjorde varje gång jag sa något som du gjorde fel medan du fick säga precis vad och hur du ville.


Jag slutade vara mig själv.

Du förstod aldrig mig hur mycket jag än förklarade.
Du var egoistisk och tänkte inte längre än kuken växte.
Du sa att jag aldrig förklarade och berättade.

Vet du varför?

När jag gjorde det tryckte du ner mig med dina ord
du lyssnade aldrig
förstod aldrig
kände aldrig
försökte aldrig.

Jag mådde bra i början, då du fortfarande lät mig vara mig själv,
Då du älskade mig som jag var.

Sen ville du bara ändra saker med mig, du skulle aldrig erkänna det.

Jag var helt enkelt inte tillräckligt bra för dig.
Ingenting jag gjorde var tillräckligt för dig, allt var bara fel.

Tycker du det är konstigt att jag inte minns saker om dig som är bra?
Ser du inte ens hur illa du behandlade mig efter det tog slut?
Nej fy fan du är äcklig!
Jag är glad att jag slipper dig.

Jag önskar att jag bara kunde minnas allt det som var riktigt bra.
Vi hade det fantastiskt ett tag.
Du är min första riktiga kärlek som jag älskade.


Det kan jag aldrig förneka.


Jag älskade dig så det gjorde ont och fick inte nog.
Men när allting blir dåligt
det bara är fel
man inte kan vara sig själv.


När du bröt kontakten på det dumma jävla sättet du gjorde.


Då är det svårt att minnas den där totala hejdlösa kärleken
De fina underbara minnena.

Jag hoppas att jag en dag kan minnas hur mycket jag älskade dig och le.

Inte tänka på dig och blir arg för allting som gick fel.

Hade du inte brutit på ett sånt dumt omoget sätt
hade jag säkert fortfarande gått i förnekelse.
Trott att bara jag gjort fel och anklagat mig själv.



Jag kanske borde tacka dig?


Tack för jag lärde mig att du också gjort fel.


Nu kan du klappa dig på axeln, bra gjort.