Försommargrönska
mellan tänderna
tuggar på ett nytt grässtrå
hetska försommargrönska
kokande kastrull
snart färdigt
snart
mjukt i mitten
väntandes på frukost
ägget på bordet framför mig sedan
ångandes, darrandes
aj, skållhett, vänta
grönskan fåglarna låter visslar
blev aldrig någon kyckling där
blev aldrig augusti, september, oktober här
men så bekvämt att tugga
och vitt är det också
att det stannar då!
försommar
när jag stoppar munnen full
gör att jag förstår nu
att det finns en handbroms
(helt berg marmelad på mackan)
såhär års
för någon
tiden k a n stanna
livet k a n upphöra
men jag läser serierna först
även en försommarkväll
någon dör
någon föds
det kan man se i rubrikerna
mellan över under bakom och på
raderna
balkongerna altare
för något vi älskar och respekterar
livets derivata
just nu
som en bergvägg
det känns lite skönt att veta
att det inte blev någon kyckling
att allting inte rusar på
utan ibland stannar
siffror och ord och livsbejakelser allmängiltigt
för så är det ibland
det stannar
myggen och kylan och regnet
plasten, värmen, fiskarna i det varma vattnet
alltsammans
ibland blir det en kyckling, ibland inte.
så är det bara.