när kvällen är som vackrast
är tomheten som störst
jag vänder fönstret ryggen
så slipper jag se ut

den ljusa sommarnatten
må spårlöst gå förbi
i täckets trösterika gömma
jag sjunker ner i sömn

det hörs ej skratt från vänner
ej heller ljuv musik
nu blundar jag och sover
låt dagen snart ta slut