Vildälven
Vi lämnar vakum
för vildälvens
otämjda vatten
Skälvande
når kropparnas vanmakt
nollpunkten
Det sträva
bottenslammet
lenas sakta
Och ytskummet
blir luftens syster
i övergångsfasen
Den solstänkt fuktiga brinken
lutar sig mot tallrötters inomtrygga
armering
Och vildvattnets hastande marsch
hålles stången
Men ekor och bråte dras med
som en omededveten preussisk rörelse
De är omedvetenheten
och uppgiventheten
Bara vi som med vakum
har byggt oss en mur
står fasta mot nyckfulla forsar
Och grönskan som dog
och blev grönska igen
som ett vårskepp
har ankrat vid brinken