Jag minns de gånger
vi satt i kärlekstunnelns båt
det fanns en tid när våra hjärtan klappade i takt

Plötsligt en gång, så klev du själv upp i land
du tittade så konstigt på mig
det liksom stack som förakt

Jag minns dig på bryggan
du sträckte ut din fot och stötte den lilla kärleksbåten
puffade lite på fronten

Det var för mig inte sant
jag guppade längre och längre ut
tills jag blev slukad av horisonten