Det är torrt ute.
Sprucken jord, gult gräs,
gulnade blad som faller i förtid

Det är torrt inne i mitt sinne.
Långvarig ordtorka råder.
Tankar skrumpnar i hettan.
Solen bränner huden och förslöar anden.

Det livgivande vattnet saknas.
Det som genomtränger jorden och vederkvicker och svalkar.
Det som väcker livsandarna.

När ska det komma? Jag väntar och längtar.
Marken suktar och trängtar.
Och jag tror något är på gång.
Moln har börjat dra in. Luften blir svalare.
Mitt sinne kvicknar till. Det blir lättare att andas,
lättare att tänka.
Snart kommer droppar av livets vatten att befrukta jorden
och orden.