En dag när jag satt och åkte buss fick jag syn på en liten lapp som satt nästan osynligt uppklistrad en bra bit ned på ryggen till sätet framför. Det stod någonting skrivet på den med små tryckbokstäver.

Det var knappt jag kunde läsa vad där stod, varför jag tog upp mitt förstoringsglas och med viss möda tydde texten som löd något i den här stilen.

’Jag har en stolt, vacker och reslig kuk.
Få andra har en sådan kuk som jag.’

Och så fanns där ett telefonnummer. Jag tycker inte det är riktigt bra att det sitter sådana lappar uppklistrade i vår stads bussar så jag tog fram den där skrapan jag brukar ha till hands ifall jag får lust att köpa en lott.

Det tog förstås någon liten stund att få väck lappen. Men jag fick bort den helt och bara för det att jag är samvetsgrann så missade jag två busshållplatser och fick stiga av för att ta bussen tillbaka. Om jag skrev av numret innan jag skavde bort lappen? Vad tror ni om mig egentligen?

Ja, okej om jag skrev av det då? Jag kan ringa och säga den där busen att så där skall man minsann inte hitta på att göra reklam för sig. Jag har inget särskilt för mig på lördag kväll, då har jag tid att ringa och läxa upp honom.