Ont i hela kroppen efter att de tömde mig på blod. Så som du tömde mig på allt annat. Jag förstår inte, vad som hände. Det gick så fort och helt plötsligt var vi tillbaka i ruta ett. Du sa att jag kunde få vem jag ville. Du ljög.

Jag ser dig, men du ser inte mig.

Klockan går runt och jag går vilse. Igen. I mitt egna hem, i min egna stad. Vad hände med oss? Du sa att du älskade mig. Jag samlade mod och flera veckor senare sa jag att jag älskade dig också. Var det försent då?

Kan allt bli som förr, då allt var bra?

Mitt hjärta slår som en trumma i en isolerad kropp, skulle du ens bry dig om det stanna? Jag var aldrig någon som är värd att dö för, längst därinne visste du nog det. Jag vill bara inte vara själv ikväll, jag vill ha dig här för bara en natt. Mitt hjärta blöder och mina tårar rinner.

Det är en tråkigaste fredagen sen 97 och jag är paj, så snälla låt oss vara bara du och jag idag.