Tyst
i en allt betvingande gest
slungar Känslan sin väldiga näve ut
och pekar med manande fingertopp på

Omkring tiggarn från Luossa

"Detta, min vän, är poesins prototyp
synlig för lyssnande
de
som hör månstrålens tassande
på mjuka mossan i mörkan skog ...

De ser den, där


på tidlöshetens berg av ljus


ovan tidens tomma trasmoln