Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Försent att ändra på

Tårarna faller sakta ner
Och jag inser vad jag gjort

Hur kunde jag va jävla så dum?!

Nu är det försent
Och låren fulla av skärsår
Igen..


Fri vers av Stina Jonsson
Läst 212 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-08-10 15:38



Bookmark and Share

    ej medlem längre
En text fylld av tårar och smärta som uttrycker ett väldigt starkt självhat och självförakt som alls inte borde finnas där men likväl finns där ändå. Och det känns. På något sätt så verkar det som om diktjaget vänder alla taggar inåt och tar ut precis all smärta på sig självt. På något sätt så blir jag verkligen berörd av den här dikten när jag känner all dess desperation och självdestruktivitet. Så många sår som fortsätter att blöda och så mycket ångest och sorg som ligger bakom. Känslan är samtidigt plågsam och full av hopplöshet och vanmakt. Precis som förra dikten jag kommenterade tycks den också så fylld av mörker. Och precis som då så känns det även lite fel att "applådera", så istället skickar jag med en önskan om lite hopp, förtröstan och tillförsikt.
2010-08-11
  > Nästa text
< Föregående

Stina Jonsson
Stina Jonsson