Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När vi vaknade våren 89

När vi vaknade våren 89, min bror var upp och ner på röda mattan.
- Dina minnen ekar, säger min älskling, min spegelbild 15 år senare. Året därpå flyttar vi. Till en lägenhet i mitten av stan. Eller låt gå för att det är en förort. Med bara hus och hus och så där vi bor då, där det ligger ett femtiotal lägenheter. Bakom den skolan där jag gick på högstadiet förresten. Och varje gång jag blundar när det regnar så ser jag skolböckerna komma spökandes från kemisalen. Lektionerna en bortkastad tid i magister Edlers järngrepp. Kungen härjar än. På baksidan av Alfredshäll. Trädgården med ett nedsågat äppelträd.

På bokuppslaget står världens sötaste små rader jag någonsin läst. Hon har skrivit kort om ett äventyr.
Jag ligger på molnen och sträcker mig ned till henne.
Jag vänder första sidan sedan femte klass. Där står Jennie i mumindalen och väntar på mig. Ett vitt sken. Min Jennie i mumindalen på väg ut på havet med pappan. Dom glittrande stenarna på ön. Skuggorna i fyren.

Den vilda tjuren i mikrovågsugnen plingar och jag plockar ut den och äter på balkongen. Sommaren ligger tät och ljummen. Vad säger du, är det inte idag vi ska åka ut på flotten? Vill du vara min vän? Jag vill åka ut i sundet. Över till Danmark, kanske ända till Argentina. Vi köper en motor och sen har vi med några dunkar bensin och ett tält. Jag läste i tidningen att några andra hade åkt över atlanten med en flotte, det kan väl vi också.

Tjurens sista kampa med tänderna är över och kniven faller ner på den vita tallriken. Klang. Jag kastar mig ut från balkongen





Fri vers av Hologram
Läst 374 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-08-11 00:51



Bookmark and Share


    Lars Gullberg
Det här gillar jag ju, skulle kunna vara början på en roman .

sköna tvära kast. kommer läsa mer
skriver ingenting själv nu
men kommer nog snart att göra, får se

mors
2010-08-11
  > Nästa text
< Föregående

Hologram
Hologram