I vår gråa värld med smutsigt grus
och dammiga politiker
fick du bara nio ynka år.
Två valår men inget där du fick kandidera,
tusentals debatter som tycks sakna betydelse nu,
när du som är så liten och bräcklig tynar bort
Försvinner
Utan att det finns något jag kan göra åt saken.
Kanske behövdes det ännu en vår och sommar i ditt liv
för att få ondskan att ge med sig,
lägga sig och låta dig vara,
låta dig leva och växa.
Jag vill sträcka ut min arm,
låta din kropp som ännu är liten,
ögon som inte fått se världen
dra åt sig energin och leva på nytt.
Jag har sett mera krig, orättvisa värld: ta mig istället.
Jag ger dig min arm, mitt ben eller hela Jag.
Bara du kliver upp ur sjukhussängen
människor före dig tagit sina sista andetag i.
Kanske var de lättsamma, andetagen, men dina har bråttom.
Du måste få leva, och är ännu så liten, måste få andas.
Jag är inte troende, men inatt ber jag för lilla Peggy.