regnet fuktar mina kinder
och bildar strimmor längs fönsterglaset
mellan det som upphört och det som är på väg
kan avståndet mätas i uteblivna andetag
jag fuktar glaset tills dina kinder blänker
men vad varje droppe vet
är att tårarna gav du mig tillbaka
och du är redan
långt härifrån