Midvintern smälter i din röda lugg
du ler mot mig och slänger med armarna i vinden
som att du faktiskt tänker flyga

Men vi vet ju att det inte är på riktigt
att känslan av upprymdhet är blindhet
som persiennen för ett insnöat fönster

Verkligheten stupar i skrattgroparna
och du är vingslag
högt där uppe