målas sakta
i skuggor och ljus
kraften genom livets linjer
en mättnad, törst och styrka

hennes vemod slöts
långsamt
beslöjad
där tårarna föll

äntligen


att bli älskad
så nära

är få förunnat


hon reser sig
när gitarren skiftar rytm
är de starka stegen lätta
ryggraden böjlig, varm
mot mina händer
vilar de lungor
som andas djupare


hennes röst
bjuder slingor intill
att följa
varandras steg
är en gåva


och där
är midjans famntag
innesluten

förtroligheten
är berörande
närande

åtskillnaden är frånvarande
undviks beständigt

handrörelser
mot huden

för rodnaden
den myckna
omtycknaden

svärjer vi oss
närmare
samman
för vi
innerligheten
vidare


tillsammans
mjuknar anletsdragen