i färgerna från ljuset som
bryts i ett prisma
målar du mig
målar du min värld

vill säga att jag inte kan
leva utan dig men jag
kan inte ljuga så som du
kan inte säga en sak
men mena en annan

för jag är utan dig
men lever i allra högsta grad

*

tanken slår mig att
jag alltid varit utan en
andra hälft
jag har alltid stått själv
med båda fötterna på jorden

även om ingen egentligen
förlorat fotfästet på riktigt

*

känns som om théet stått
för länge
som att det glömdes bort
och blev sådär gammalt;
grått; färglöst; trist

och det vill jag säga att
mitt liv blir utan dig

men jag kan inte ljuga som du
kan inte säga en sak
men mena en annan

*

är trött på att gå in i tegelväggar
vill hitta dörren som leder mig till

förlorad syn

det har dessutom slutat fladdra
som en ren protest
som en blyklump för tung att bära
(när ska den försvinna) vill vara fri
och tyngdlös
vill att det ska fladdra så att fartvinden
får mig att rysa
vill att pusselbiten ska passa
och att sidenbanden ska knytas



när kommer han som
ger mig vingar?