Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Barn i lönn


Berusad av dofter
Faller hon genom rymden
Ett brandgult löv
Från en lönn

Hon svävar och bärs
På dolda luftströmmar
Dansar ner och upp
Och ner igen

Vid lönnens rot
Vilar hennes systrar
Så gula och röda
I höstens klädedräkt

Lönnen suckar milt
Bland grenarna
Och fäller tår efter tår
Som singlar ned mot rötterna

I stammen pulserar
Ännu lönnens blod
Men övergivna är
Hennes guldröda barn

De faller så sakta
Likt tårar i lönndom
Och bildar en matta
Åt den kommande snön





Fri vers av Jess81
Läst 618 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-09-21 22:27



Bookmark and Share


  Lavinia Röd
Det här gillar jag verkligen! Jag tycker mycket om ditt levande, starka bildspråk och att rörelsen av lövet som faller finns med från första strof till sista. Mycket snyggt skrivet! Jag applåderar och tackar för bokmärke.

PS: Kanske skulle det bli snyggare om du inte startade varje rad med stor bokstav? Det styckar upp meningarna....

ex

Berusad av dofter
faller hon genom rymden
Ett brandgult löv
från en lönn
2010-09-21
  > Nästa text
< Föregående

Jess81