jag visste det
jag visste att stenen skulle falla
denna gången var det tveklöst
oundvikligt

inga balansakter mellan gott och ont
kunde rädda den nu

linan var för slak

kunskaperna alltför utarmade

du vet, det är fördumningskampanajen
som har övermannat alla värden
segrat och slukat oss

du vet vad som hör segrarna till

de äger oss

inga värden kan längre köpas
förvärvas besittas ägas av någon
annat än fördumningens slöja

och den täcker oss nu, som ett
heltäckande klädesplagg


seglet är slackt och vi
faller ned med stenen,
till botten av

dumhetens brunn