Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mamma

En varm vårvind smeker min kind, jag kan känna din närvaro.
En röd liten stuga med vita knutar, ditt sommarparadis där kan jag känna din närvaro.
Du älskade att gå i din romantiska klänning på landet och nynna visor, strosa omkring och plocka blommor.

En duva som sitter på mitt balkongräcke den ser med dina ögon, ser på mig så jag kan känna din närvaro.
Mamma! jag saknar dig så mycket, ditt vackra skratt, dina dikter och din musik.

Du höll ihop vår familj, nu är allt splittrat.
Du var den starka, du kämpade för allas rätt att finnas till.
För att alla skulle få plats oavsett fel och brister, du såg det goda i alla människor.

Du var på en resa i ett land långt borta, en resa du gjorde för någon annans skull.
Det var det sista som hände i ditt liv.
Jag satte röda rosor på din grav igår mamma.
Du är min förebild i livet.
Jag älskar dig!




Fri vers av mia1
Läst 240 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-09-23 08:44



Bookmark and Share


  LassO
så sorglikt, så vackert, vi är nog de flesta av oss inte bara i skuld för att vi lever utan för "hur vi fick leva" till våra mammor, man kan bara hoppas att vi "lyckas lika bra"
2011-01-05
  > Nästa text
< Föregående

mia1
mia1