Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Samhörigheten.

 

Människor samlades på det lilla torget och plakaten delades ut till de som ville bära dem. Hon stod lite för sig själv men ändå så nära att alla skulle veta att hon hörde till. Hon var inte mogen och modig nog att bära plakat även om hon stod för kraven och uppmaningarna som stod på dem.

Det började bli mycket folk i tåget nu och slagorden ropades i kör för att man skulle höra genomslagskraften. Den politiker som skulle hålla talet anlände och han och det lokala partiets ansikten utåt gick främst i ledet. Tåget startade och musikkåren spelade "Arbetets söner" och "Första Maj". Hon sjöng med i de för henne välkända orden.

Hon kände sig ensam men samtidigt som en del av något stort, något viktigt, något som hon ville vara en del av. Hon var ensam i den här staden och kände inte så många så hon hade inte haft någon att gå med, men här gick hon i alla fall i en otrolig gemenskap.

Hon hade frågat sin far om inte han kunde köra de få milen för att göra henne sällskap men han hade svarat att han nog inte hann med det, så hon hade inte sagt något mer. Nu hade tåget gått den långa gatan genom centrum och svängde upp på gatan framför kyrkan, för att fortsätta mot den plats där talet skulle hållas, och där på en parkbänk satt hennes far. Han reste sig när han såg henne och gick in i tåget och kramade om henne och tog hennes hand och så marscherade de tillsammans.

De kände båda en stor samhörighet med varandra och med idealen i den stunden. En känsla hon alltid skulle minnas.

 

(c) tk.




Prosa (Novell) av thyra VIP
Läst 812 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2010-09-27 00:05



Bookmark and Share


  Connie VIP
Otroligt fint beskrivet! Jag har aldrig gått med i några tåg och har alltid undrat hur det skulle kännas. Nu vet jag, känns det på det här underbara sättet så förstår jag att folk samlas för en gemensam sak!
2014-03-27

  Carina Bendix
Otroligt vackert och kärleksfullt!
2013-03-16

  Kim
Man anar en försiktighet i flickan, så pass att allt omkring blir lite dunkelt... fint att hålla en känsla kvar genom hela texten!
2010-11-18

  Annie b'larsson VIP
Den där känslan...att vara en del av något stort. Den är sann...det är stort.
Fint att pappan väntade så de kunde göra sällskap i denna känsla - tillsammans - ändå större.
2010-09-28

  Monika A Mirsch VIP
tog din Samhörighet till mig och njöt
2010-09-27

  Anna*
Härlig text om samhörighet på flera plan, mod och kraft! Snyggt!
2010-09-27
  > Nästa text
< Föregående

thyra
thyra VIP