Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Någon gång i begynnelsen

Jag tror det var skuggorna som skrek
inte själva natten.
Det var tystnadens kolik.
En annan slags ensamhet.

Skvalpande brännblåsor i botten på en kaffemugg.

Rötterna söker sig alltid längst ned.
Under bokstäverna.

Som en som var läskunnig borde kunnat se;
Stod där skrivet i blod: Ingen.

Och så en flytande punkt.


Prosa av Carola Zettergren
Läst 540 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2010-09-29 22:20



Bookmark and Share

    Yarissa
starkt berörande.
2011-02-16

    © Birgitta Wäppling VIP
Den här dikten har mycket utöver det vanliga. Du skapar en känsla och bygger en varaktighet, med ord.
Varje rad bidrar till detta.
2010-10-09

  Mats Henricson
Smärtsamma ord med kraft !
2010-10-08

    Melona
Vilken fantastiskt stark inledning:

"Jag tror det var skuggorna som skrek, inte själva natten.
Det var tystnadens kolik."
2010-10-03

  /Isabel
Riktigt riktigt snyggt!
Berör. Lämnar öppet.
2010-10-02

  Betlehemsstjärnan
Så starkt och vackert skrivet...berör ända in i själen/B
2010-09-30

  Anders Perols
Riktigt bra. Gillar den surrealistiska tonen med skvalpande brännblåsor och skrikande skuggor.
2010-09-30

  Catharina Edin
Åh vad bra! Särskilt gillar jag rötterna som söker sig under bokstäverna; en mycket bra bild.
2010-09-29

  aol
en stark skrift som sjunker in som smält bly,
2010-09-29

  Anita Hanssen VIP
Oj, det här gillar jag skarpt! Djupsinnigt och mångtydigt.
Blandning av vardag och utomvardagligt. Jippiiiiiiii!
2010-09-29
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren