extremer förljugna, tagna när solen stod still. bakom allt, en skärm av ljus. inget hopp inget brus, bara ljus.
teatraliska underlag, förtär realitet. men är det verklighet, det spelade. är det inte en sång, om än spelad. förlöjligad, förlegad. en gammal strof, o hög ljudnivå
finner du sanning i trohet, tillit, förtröstan åt den ros, som föll en natt. förtärdes av petroleum. slängdes än hit än dit. vaskades senare upp på en åstrand, på landsbygden någonstans.
läs det som står skrivet, du kan inte se fel. för fel ord, översätter inte en känsla, rak och ren. tror du lögn om spirande passion. du tror fel. översätter fel ord
ditt huvud kan bara minnas, inte bearbeta, inte försöka förstå. inte se in i mig, inte i någon. endast det som jämförs med din egen reaktion, din egna uppsättning av bilder. det är din reflektion
den omvandlar mina ord, till dina bilder av ord du sett skrivna förut, någonstans, i ett brev, i en bok. så bespara mig din ångest över något jag inte sagt. lyssna på det jag har att säga.
jag tror inte du förstår. ditt degraderade sinne, spelar dig ett spratt. du ser inte kärlek, du ser bara den bilden du har i ditt eget huvud. där är du fast. du har regrerat, blivit tonåring igen. handlat som en outvecklad varelse.
jag har förstått det nu. fast jag såg din intelligens, som den en gång var. såg sjukdom tala och skrika, som en gammal skiva, samma sak. och så rädd jag var och blev så liten. men slutade en dag att behandla dig som min man, i dessa stunder, jag gick in i rollen, läkare - patient.
fast jag själv var sjuk av oro kunde jag se mitt friska jag och reagera handfast och klokt. men jag gick bet till slut och tur var väl kanske det. jag hade nog inte överlevt. men nu sitter jag här i frid och ro. landet utanför rör sig, det går bussar.
jag hittar nog en som passar tidtabellen. som kör som den ska, på landsvägen, över fält genom skogar. förbi de vackra villaområdena, in till stan. någon dag, träffar jag en man, som inte speglar bara mina dåliga sidor, utan också mitt bättre jag.
och jag inser, kärleken är blind, döv, och stum och så förödande förförisk.