Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hemlös



När jag förstår att jag är ensam

är jag bland folk jag tycker om
pratar, skrattar, engagerar

Dom är inte som mig
och kommer aldrig bli som mig

och jag kommer förstås aldrig bli som dom

Att vara och ändå veta att ingen,

inte du,

känner av kylan

Jag vet vem jag är,
jag har ingen identitetskris

möjligen fast mellan någonting

Men jag är rotlös


Hemlös


Jag vill veta att jag är hel
att jag är fullständig, att jag räcker till

Ingen kan ge mig
den bekräftelse

jag söker.

Inte dom jag tycker om

som jag pratar, skrattar med


Jag vill veta att jag hör hemma
att det existerar frid

jag vill inte vara


rotlös



hemlös







Ensam.





Fri vers av Lovisalouise
Läst 322 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-10-02 03:46



Bookmark and Share


    J. Herward
den där känslan du beskriver, känns hos mångas hjärtan :) tyvärr är det den realitet vi måste möta och våga gå igenom. den känslan är stark... applåder
2010-10-08
  > Nästa text
< Föregående

Lovisalouise
Lovisalouise

Mina favoriter
Kärlekens Väsen
Miss you