jag har hört att sverigedemokraterna
gråter varenda dag dom går till riksdagen
ledsna över att ingen skakar hand, gråter
över att få sitta ensamma i fikarummet

alla bara går rakt förbi o bryr sig inte alls
vägrar ha något som helst samröre
som om dom i sitt förflutna gjort något fel
behandlas som pest och kolerasmittade

dom säger att dom blir oförskämt o illa
bemötta att dom inte verkar vara
lika mycket värda som alla andra folk
och så får det inte gå till i en domokrati

dom gråter i radio, rapport o aktuellt
ja, överallt dit dom får komma o tala ut
om chocken över att vara så oälskade,
som om dom vore negrer och zigenare

visst kan livet vara fasansfullt; många
kan vittna om detta, som judarna i Hitlers
koncentrationsläger, när de hellre dog
genom självmord än åt upp sina vänner

grannen next door bekanta o släktingar
som redan självdött i kramper orsakade
av undernäring o total vätskebrist
ja, livet blir inte alltid som man tänkt sig

men krokodilerna i badkaret, när dom gnäller
bara för att den lilla ankan är försvunnen

då blir det helt enkelt bara för mycket