Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

väx du vackra människoblomma

 

 

när jag ser alla dessa strider

gråter mitt hjärta

när jag ser alla dessa stridsord

gråter mitt hjärta

när jag ser alla dessa ögonhålor

gråter mitt hjärta

när jag ser alla dessa strider

gråter mitt hjärta

lever alla i mig

och jag kan inte förstå

hur händer vackra så kan svika

då ser jag blodet flyta ut över markerna

ett blodshav

sjunka in i hennes hud

hon sköljer smärtan

i silverne handregn

då ser jag ögonhålor fyllas med blodstårar

sakta flödar de ned över kinder

är icke stenar vilka rullar

sakta flödar de nedför halsen

är icke snaran vilken stryper

blodstårar delas i tvenne strömmar

där vid gropen mellan nyckelbenen

klinga nycklar fria

blodstårar följer axlars runda linjer

finner vägar nedför armar

ja, jag ser de stridande släppa vapnen

med kupade händer stå de

blodstårar samlas i handskålar

i handskålar skimrar rubiner

så breder de ut fingrar

länge stängda

rubiner falla i röd jord

hon andas dem in i bröstet sitt

inväntar svaren

hon hör

händer bredas ut över jorden

så knoppas kala kvistar och rosor röda slå ut

när jag ser alla dessa strider

gråter mitt hjärta över alla de ursäkter de lindats in i

de har stridits och de strids

för det rätta

för det rätta

men vad är det rätta

då tvenne bligstirrar förbi varandra

men vad är det rätta

då orden är brustna

då stämman är kluven

då strängen är överspänd

vad är det rätta då bröstet bär harnesk

huvudet hjälm och ansiktet mask

vad är det rätta

då händerna bär stålhandskar och vapen

vad är det rätta

då fötterna bär stövlar av stål

vad är det rätta

då hela mitt väsen skakar av hårda steg

då jag upplever alla strider

då nynnar jag saktastilla

sansa dig människa lyss till vårt hjärta

då jag ser alla strider

förstår jag er fångenskap och löser edra bojor

så välj vandring med eller utan tyngder

stig in i tyngd av annat slag

stig upp ur de gravar ni grävt av er själva

instig i edra själv i vårt själv

se solen glöda över horisonten

se soltemplet öppnas i er pannas valv

så stiger solen

så sjunker solen in ned i edra bröst

så strålar solen i edra händers edra fötters steg

av jord är ni komna av jordsolens kärlek

i modervarats famn

se henne lyfta händer

strö rosende blad i vindar

se hennes händer stråla

den ena i guld

den andra i silver

se hennes gördel skimra i kopparens glöd

se rosors röda rubiner vila

i djupgröna smaragders blad

se hennes skrud av skimrande violljus

andas hennes skönhet

hennes kärlek

 

och vet

 

ni är i den och den i er

väx du vackra människoblomma

åter är själen vaknad




Övriga genrer av Lena Själsöga Keijser
Läst 867 gånger och applåderad av 42 personer
Publicerad 2010-10-11 18:18



Bookmark and Share


  Åse Tropp VIP
Vis snidar du historien!
2014-04-07

  Eliza-69
Så vackert..
2014-03-14

  akseli
en hoppgivande verklighetsflykt för mig blev det. tack!
2012-10-11

  La Magnólia VIP
En underbar och berörande läsning .. ett budskap om förnuft, förstånd och kärlek ...
2011-04-14

  Anira
djup ..vacker ...lysande
skimrande av skrivarens strålglans

innerligt♥
2011-03-20

  Janne
Så innerligt
bra,dina ord
berör mig
2011-03-04

  wellness tina
otroligt vackert!
2011-02-02

  Jan Widströmer VIP
Som en besvärjelsebön mot världens vrånghet och människors vilsna ondska riktad till den stora Modergudinnan. Jag hör flöjt och trumma ...och prästinnor som dansar och sierskan i trans och syner
2011-01-15

  Ninananonia VIP
Applåd! :)
2011-01-14

  Lady Alassa
mycket värd att läsa
vi människor en av alla de heliga varelser måste åter finna friden på jorden vi får allt vi behöver.
2010-12-28

    lärjunge
Tackkk, själsöga ... Vilken hoppingivande blomsteräng

att buga djupa tacksamheten i

och andas djupt i ...
2010-12-27
  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser