väx du vackra människoblomma
när jag ser alla dessa strider gråter mitt hjärta när jag ser alla dessa stridsord gråter mitt hjärta när jag ser alla dessa ögonhålor gråter mitt hjärta när jag ser alla dessa strider gråter mitt hjärta lever alla i mig och jag kan inte förstå hur händer vackra så kan svika då ser jag blodet flyta ut över markerna ett blodshav sjunka in i hennes hud hon sköljer smärtan i silverne handregn då ser jag ögonhålor fyllas med blodstårar sakta flödar de ned över kinder är icke stenar vilka rullar sakta flödar de nedför halsen är icke snaran vilken stryper blodstårar delas i tvenne strömmar där vid gropen mellan nyckelbenen klinga nycklar fria blodstårar följer axlars runda linjer finner vägar nedför armar ja, jag ser de stridande släppa vapnen med kupade händer stå de blodstårar samlas i handskålar i handskålar skimrar rubiner så breder de ut fingrar länge stängda rubiner falla i röd jord hon andas dem in i bröstet sitt inväntar svaren hon hör händer bredas ut över jorden så knoppas kala kvistar och rosor röda slå ut när jag ser alla dessa strider gråter mitt hjärta över alla de ursäkter de lindats in i de har stridits och de strids för det rätta för det rätta men vad är det rätta då tvenne bligstirrar förbi varandra men vad är det rätta då orden är brustna då stämman är kluven då strängen är överspänd vad är det rätta då bröstet bär harnesk huvudet hjälm och ansiktet mask vad är det rätta då händerna bär stålhandskar och vapen vad är det rätta då fötterna bär stövlar av stål vad är det rätta då hela mitt väsen skakar av hårda steg då jag upplever alla strider då nynnar jag saktastilla sansa dig människa lyss till vårt hjärta då jag ser alla strider förstår jag er fångenskap och löser edra bojor så välj vandring med eller utan tyngder stig in i tyngd av annat slag stig upp ur de gravar ni grävt av er själva instig i edra själv i vårt själv se solen glöda över horisonten se soltemplet öppnas i er pannas valv så stiger solen så sjunker solen in ned i edra bröst så strålar solen i edra händers edra fötters steg av jord är ni komna av jordsolens kärlek i modervarats famn se henne lyfta händer strö rosende blad i vindar se hennes händer stråla den ena i guld den andra i silver se hennes gördel skimra i kopparens glöd se rosors röda rubiner vila i djupgröna smaragders blad se hennes skrud av skimrande violljus andas hennes skönhet hennes kärlek
och vet
ni är i den och den i er väx du vackra människoblomma åter är själen vaknad
Övriga genrer
av
Lena Själsöga Keijser
Läst 867 gånger och applåderad av 42 personer Publicerad 2010-10-11 18:18
|
Nästa text
Föregående Lena Själsöga Keijser
Senast publicerade
drömnyckel drömöga stjärnskor tvinntrådar silver kalla närbar lövdu rotknä Se alla |