Alltid oredigerad text. Spontant.
Förtröstan i trygghetSkållhet dusch i 45 minuter, start klockan 01.24. Tänkte att hettan i vattnet hade förmågan att tina upp innandömet. Men det enda som hände var att huden blev rödflammig och torr. Mer porös. Strilande brännande piskande. Nu än mer kyligt än förut. Tänkte också att vinterdäcken på något sätt skulle skydda mot den slippriga isen. Men inga dubbar har de, och i korsningen släppte bilen taget om vägbanan ändock. Trygghet - blahablaha! Har ännu inte fått lägga förtröstan i ordet (trygghet). Jävla Stockholmsdravel. Dubbfritt: "allt för att inte nöta på den till synes ogenomträngliga asfalten", eller "släppa fram giftiga partiklar som smutsar ner radhusidyllen". Finner avsky i hänsynens ramar. Hoppas mitt nattliga tvagande störde grannarna. Att deras stora småhåriga och säkerligen uttöjda öron fick spetsa sig extra mycket för att lokalisera störningsmomentet. Triumferande kan jag nu säga adjö. Någon hörde mig iallafall. (Vill jag tro.) |
Nästa text
Föregående Vampirida |