Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så fortsätter vi vår lilla saga...


Kaos, Busan och den försvunna färgen, Del 2 avslutning

Kaos och Busan funderade länge på vem de skulle fråga om färger när Busan kom på det.
"Vi frågar de som har olika färger om de kan hjälpa"

Sagt och gjort, trollen började se sig om på ängen.
De ville hitta de finaste färger som fanns åt den lilla blomman.
Busan fick syn på maskrosor och drog med sig Kaos, "Titta vilka varma gula färger!"
Framme hos Maskrosorna frågade Busan, "Hej känner ni lilla blomman som förlorat sina färger?"
"Ja då", Svarade en av maskrosorna, "Och vad vill ni?"
"Vi vill hjälpa lilla blomman få tillbaka sina färger", sa Kaos
"Sorry, vi kan inte hjälpa, vi tappar själva snart våran färg och blir vita innan vi sprids för vinden, men hälsa från oss."

Busan och Kaos tackade artigt ändå fast de var lite besvikna.
Då ser Kaos en stor grön groda kravla från en vattenpöl.
"Vänta, vänta!!", ropar Kaos och springer till grodan innan Busan ens hinner reagera.
"Vad har du på hjärtat då lille troll?" , frågar den stora gröna Grodan.
Busan och Kaos berättar snabbt och med några upprepningar om sin jakt på färger för grodan som ser fundersam ut.
"ja det var ju bekymmersamt, sanna mina ord, jag önskar jag kunde ge den lilla blomman färg från min rygg men jag kan inte hjälpa tyvärr."

Kaos och Busan tackade igen.
Gick en kort bit, satte sig på en sten, åt lite mat och funderade.
"Nu har vi provat två och de vill, men, kan inte hjälpa. Vem skulle kunna ge färger?", säger Busan.
"Ja vi kanske måste fråga fler färger", säger Kaos.
De promenerar vidare in i skogen och ser en stor stor brun björn sitta och äta bär under ett träd.
"Hej Nalle!", säger Busan som känner igen björnen.
"Hej Busan", svarar Nalle, "Vad har ni små troll för er idag då?"
Busan och Kaos berättar om lilla blomman och avslutar med en suck att det är svårt att hitta någon som kan ge färg till blomman.

Nalle tar några blåbär, hallon och drar försiktigt loss lite päls,
räcker fram dem till trollen, "Här, sätt bären på strån och här har ni lite brun päls åt blomman, då har ni i alla fall några färger att ge blomman"

Kaos och Busan tar emot bären, letar upp ett par ordentliga strån, trär på bären, ger sen Nalle en stooor kram och tackar för att han är så snäll.
"Tack snälla Nalle! Nu ska vi leta några färger till så kan vi göra blomman fin", säger Kaos.
"Hälsa från mig", svarar Nalle, "Jag kanske hälsar på senare och kikar hur det gått för er"

"Nu har vi fått blå-lila och rosa-rött", säger Busan
"Glöm inte varmt brunt", svarar Kaos
"Vad ska vi leta för färg nu?"

Precis då börjar det regna och de skyndar sig in i en grotta som de ser en bit bort. Inne i grottan hittar de ett par svanar som inte vill flyga i regnet.
"Hej Svanar!", säger Kaos artigt.
"Hej lille troll!", svarar Svanarna.
Ja ni kan ju gissa vad som händer sen?
Mycket riktigt, trollen berättar om sitt uppdrag.
Svanarna tittar på varandra, ser fundersamma ut.
"Ja du säger ena, egentligen skulle de fråga gammla ugglan, han vet allt", säger den ena.
"Det är en bra idé och jag kan hjälpa lite med", säger den andra och drar loss några fjädrar försiktigt, "här, här får ni ett par vita fjädrar, jag ska ändå snart byta ut dem, ge dem till blomman och hälsa från oss, vi kanske hälsar på senare."

Trollen är jätteglada och tackar svanarna för hjälpen och rådet.
"Nu ska vi bara hitta gamla ugglan med", funderar Busan.
"Ja, vi måste hitta hans bo", funderar Kaos, "Vad mycket letande, det här är ju som en stor stor skattjakt"
Busan nickade medan hon såg sig om, sedan pekar hon mot ett jätte stort gammalt gammalt träd. Hon säger, "vore jag uggla skulle jag säkert ha mitt bo i ett sådan gammal Ek"
De går till trädet medan regnet avtar sakta. De går runt ett par gånger och tittar efter ett bo eller en öppning.
Till slut sätter de sig vid trädets rötter och bestämmer sig för att vänta ifall de kan höra ugglan. Mycket riktigt, när de sitter helt tysta och hör hur det prasslar i löven av regnet och vinden som blåser. Då hörs också ett lågt hoande, eller mer som ett uggle-snarkande. Det är ju ändå på dagen och ugglor föredrar att jaga på natten eller kvällen, det har trollen fått lära sig.
"Farbror Uggla! Snälla farbror Uggla vakna!", trollen ropar i kör och hoppas på svar.
Snarkandet upphör och efter en stund så ser de ett burrigt grått huvud sticka fram bland grenarna. "Nämen, Kaos och Busan, vad gör ni här ute i regnet?"
Våra små hjältar berättar och visar för ugglan som ser på dem länge och säger att detta måste han tänka noga på.
Han vaggar fram och tillbaka på grenen, tar ett par steg åt sidan, hummar lite för sig själv, ett par steg igen.
Kaos och Busan sitter så tysta de kan fast de skulle vilja skratta när de ser så roligt det ser ut.
Efter en lång stund säger så Uggla, "Jag har en vän som brukar hålla till vid lilla vattenfallet, speciellt efter regnet, det är lilla regnbågen, om någon har färger så är det ju den, gå och prata med den och hälsa från mig"
Busan och Kaos tycker att det var ju ett toppenbra tips och tackar snällt innan de går till vattenfallet.

Regnet har nästan slutat men det är molnigt än när de kommer fram till vattenfallet och de passar på att dricka av det klara, kalla vattnet.

Efter en stund börjar molnen driva isär och solen börjar lysa mer starkt och torka bort regnet. Då får de se hur en lite regnbåge dyker upp över vattenfallet.
"Snälla regnbåge, hjälp oss!", de hälsar från Gamla Uggla och berättar om sitt ärende.
"Men, det är klart att jag vill hjälpa, jag har ju alla färger som finns!", säger regnbågen glatt.
"Jag har en vän som behöver ett nytt hem, en liten stjärna som föll ner från himmelen och som trivs här men behöver ett hem. Kan lilla stjärnan få bo hos blomman tror ni?"
Det trodde både Kaos och Busan säkert skulle gå fint.
"Vad bra, då skickar jag med alla färger som finns med lilla stjärna till blomma som vi får döpa till regnbågens stjärnblomma från nu", sa regnbågen jätteglad.

Kaos och Busan var jätteglada med, tackade massor och länge innan de sprang, för de var så otåliga att få berätta och visa för blomman om vad de hittat och sitt äventyr.

Väl framme vid stubben, hos blomman, tog de fram alla fina saker och berättade för blomman om allt som hänt. Blomman började gråta.
"Vad nu, varför gråter du blomma?", undrade Kaos.
"För att jag är så glad, ni har varit så snälla och hjälpt mig, om ni inte hade hittat någon färg så hade ni ändå försökt och titta vad fina färger ni har med er och så säger ni att jag ska få så fint sällskap dessutom. Jag gråter, men det är av glädje"
Busan hade också en tår på kinden för hon tyckte det var så fint sagt, det tyckte Kaos med fast han ville inte erkänna att han snabbt strök bort en tår. "En vattendroppe var det", sa han bara.

Det började bli mörkt och Kaos och Busan skulle snart börja gå hem när de får se hur det ljusnade ovanför träden, en liten ljus, lysande stjärna kommer sakta glidande och flyger ner till dem.
"Hejsan! var det här blomman bor?", frågade stjärnan som glittrade i alla tänkbara färger.
Kaos och Busan kan bara nicka, stumma med gapande munnar för den lilla stjärnan är som en liten vacker fe i en stjärna.
"Tack snälla troll för att ni hjälpte mig finna ett nytt hem", säger stjärnan.

"Det var så lite", säger trollen lite tyst och blygt.
Blomman lyser nu med en vacker glans i alla regnbågens färger, som en liten stjärna på ängen.
"Vad fin du är", säger trollen i kör.

Som tack för hjälpen fick de behålla sakerna de samlat ihop, så det blev en lyckad skattjakt ändå. Busan fick fjädrarna och pälsen att sätta fjädrarna i håret med och blev ännu finare i håret.
Bären delade de på som mellanmål.

Svanarna, grodan och Nalle kom och hälsade på med Gamla Uggla. Alla var de överens om att blomman var den finaste de sett på hela ängen någonsin.

Nu var det så sent att Kaos och Busan var tvugna att skynda sig hem men de lovade blomma att hälsa på så snart de kan igen.
På hem vägen fick Kaos en liten fin sten som såg nästan ut som en fisk av Busan, den hade hon hittat vid vattenfallet. Eftersom hon fick de fina fjädrarna skulle Kaos få något tyckte hon. Kaos blev jätteglad.

Den kvällen somnade två troll snabbt efter kvällsmat, tandborstning och annat.
Ja de berättade hemma om sitt äventyr med.
Och snart sov två väldigt lyckliga troll.
Kanske de drömmer om stjärnblomma.




Prosa (Fabel/Saga) av Nikolai Jungsin VIP
Läst 973 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2010-11-04 18:21



Bookmark and Share


  Hanna Mari Wallin
denna saga borde ges ut i bokform och även i talbok

helt underbar en berättelse man blir berörd och glad av

Kram
2015-09-09

  Jessica Jungsin
du har använt ett väldigt mysigt språk som tilltalar såväl barn som vuxna, en söt men ändå realistisk saga på många plan.

Kunde föreställa mig de båda trollen och hela sagan i en film sekvens, mycket bra gjort pappa. Jag är stolt över dig.
2010-12-31

  Måna N. Berger
Vilken jättefin saga! Den skulle du skicka till ett förlag och få utgiven. Kanon! Du kan det här med att skriva för barn.
2010-11-18

    andanidublin
vad söt!
2010-11-04
  > Nästa text
< Föregående

Nikolai Jungsin
Nikolai Jungsin VIP